Pengar och Politik

30. Den gröna industriella revolutionen som kom av sig

Gurk- och kaffepriserna sticker iväg, och det har fått svenska storbanker att prisa in räntehöjningar från Riksbanken. Men hjälper räntan mot matjättarnas överpriser? Samtidigt är det stora ämnet batteritillverkaren Northvolt konkurs. Elinor tycker det borde vara mer fokus på att avlasta de drabbade kommunerna och Silvia tycker Northvolt verkar vara ett stort svart hål. Klart är att Kina och Sverigedemokraterna jublar över haveriet.

29. Vad kostar den nya världsordningen?

USA pausar sitt militära stöd till Ukraina och det blir alltmer tydligt att endast Europa kan stötta kampen för Ukrainas säkerhet. Men stora satsningar på försvaret kommer också till ett pris. Kommer det bli höjda skatter, lån eller nya nedskärningar? Elinor drar en lans för pålitliga byråkrater och Silvia lajvar ekonomhistoriker i ett försvarstungt Pengar och Politik!

28. Tyska bilar, jobben och Versaillesfreden

Arbetslösheten i Sverige ökar, USA stänger ute Europa ur fredssamtal och Tyskland går till val. Veckans avsnitt är ett potpurri av världsekonomiska händelser (några större än andra). Hur ska det gå för Europas största ekonomi och Sveriges största handelspartner om kristdemokratiska CDU vinner och gaddar ihop sig med högerextrema AFD? Silvia frågar sig varför jobben inte är en större debatt och Elinor länkar den tyska sparpolitiken till Versaillesfreden. Samt: kommer Danmarks Mette Frederiksen bli den som spränger vallen för statliga investeringar?

27. En ny protektionistisk era

Silvia är tillbaka och allt är back to normal igen i Pengar och Politik! Men världsekonomin är som vanligt i gungning. Trumps tullhot skapar oro för handelskrig och nya prisökningar. Men är det så farligt med tullar egentligen? I det stora tullavsnittet benar vi ut vad tullarna betytt och betyder för ekonomin, och Elinor tar med lyssnarna på lite svensk tullhistoria. Också: varför tullar inte är giltigt argument att smyghöja priser.

26. 70-talet - sorgebarn eller underskattat årtionde?

Två inflationsnördar drabbar samman i veckans Pengar och Politik! Elinor samtalar med Elisabeth Lindberg, nydisputerad ekonomhistoriker, om hennes forskning om det ekonomisk-politiska expertlandskapet under det sena 1900-talet. Varför är 70-talet ett så bespottat årtionde, och hur blev Gunnar Sträng, den finansminister i Sverige som suttit längst tid på posten, en motvillig keynesian? Det och mycket mer i årets första avsnitt av Pengar och Politik.

25. Nobelpristagarna: Facket måste leda AI-revolutionen

Simon Johnson och Daron Acemoğlu gästade LO-borgen för att prata om hur samhällen blir ekonomiskt och socialt hållbara. En sak stod klar: Båda älskar den svenska arbetsmarknadsmodellen. Men hur ska arbetet organiseras i framtiden? Silvia Kakembo modererade samtalet som sträckte sig från potentialen – och faran – med artificiell intelligens till hur arbetare måste involveras i den tekniska utvecklingen.
Medverkande: Årets nobelpristagare i ekonomi Simon Johnson och Daron Acemoğlu, professorer i nationalekonomi vid Massachusetts Institute of Technology (MIT) och författare till böckerna “Power and Progress” och “Why Nations Fail” m.fl.. Samtalet spelades in den 6 december 2024. 
This is a recorded discussion on worker-led technical development with the Nobel Prize laureates in economics 2024. Apart from a short Swedish intro, the podcast is in English.

24. Barnfattigdom är också föräldrafattigdom

Köerna till hjälporganisationers matbanker växer. I veckans avsnitt diskuterar Elinor och Silva barnfamiljernas kostnadskris och vad som krävs för att bryta utvecklingen. Varför bryr vi oss inte mer om fattiga vuxna? Vi diskuterar även arvet efter Fredrik Reinfeldts “arbetslinje”. Det som började som en kil mellan arbetare och arbetslösa har nu blivit en kil mellan svenskar och invandrare.

23. Ekonomisk demokrati

Idag gästas vi av Patrik Witkowsky, författare till boken ”Vi kan styra oss själva”. I USA arbetar 10% på ett företag till större delen ägt av de anställda. Men i jämlika Sverige har idéerna om att låta de anställda äga och styra företagen de jobbar på aldrig riktigt slagit rot på allvar, trots att det är förknippat med högre produktivitet och trivsel på jobbet. Hur kommer det sig? Vi reder också ut om ekonomisk demokrati är ett socialistiskt eller liberalt tankegods.

22. Så påverkas ekonomin om Trump vinner valet

På andra sidan Atlanten närmar sig det amerikanska valet med stormsteg. Kampen är otroligt jämn. Demokratin står på spel - men det gör även ekonomin. Om Trump vinner valet riskerar inflationen att stiga igen. Är amerikanerna villiga att kasta demokratin överbord för att "make America great again", eller kommer Harris Magdamoderater till undsättning?Vi gör även ett nedslag i turerna kring Northwolt.

21. Hur obetalda lån blev en lysande affärsidé

Arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa är de vanligaste skälen till överskuldsättning. Lena Pettersson, författare till boken Skuldsatt, gästar detta avsnitt där vi borrar i svenskarnas överskuldsättning och försöker flytta fokus från låntagarnas ansvar till långivarnas ansvar. Hur kan det vara möjligt att använda en statlig myndighet för att driva in ockerräntor på spelskulder som aldrig borde beviljats? Och varför kan en misshandel preskriberas, men inte ett nödlån?